On the road

Sri Lanka lämnade många intryck efter sig. Olika religioner, olika delar med helt olika känsla, kallt och varmt, berg och hav, hinduer och buddhastatyer, fattigt och lyxigt, vänliga människor och vägkontroller med beväpnade soldater (i o f s alltid artiga och trevliga), många sorters mat, väldigt söta barn, singaleser, tamiler...

Skolgången är fri och obligatorisk för alla barn mellan 5 -15. De är alla uniformsklädda och väldigt söta.

Valet står inför dörren, den sittande presidenten verkar hänga kvar, i alla fall dominerar hans blåa färger vägarna. Han verkar rätt populär som den som fått slut på kriget och börjat få mycket att hända i rätt riktning, sen finns givetvis den andra sidan också av delar av befolkningen som känner sig förtryckta och orättvist behandlade.

Trafiken är intensiv, värst av alla är bussarna, de röda är de statliga, kör som galningar..

Sista etappen och Colombo

På vägen stannade vi vid Nilwala Spice Garden. Massage med allehanda rena naturprodukter och inköp av ett gäng teer, oljor och annat som botar det mesta. Proffsigt och intressant. Nu ska testas!

I Colombo kunde man se tydliga spår av kriget, soldater och comandos i nästan varje gathörn mned k-pistar, vi stoppades i kontroller säkert 10 gånger. Vi åkte runt och shoppade lite på en del konstiga ställen, bla "Fashion House" som inte direkt föll ungdomarna på läppen.. men hann inte med så mycket. Roligast var marknaden vid stationen.

Frangipani Tree

Boendet på Frangipani Tree var outstanding, bilderna talar förhoppningsvis för sig själva. Dessuton den bästa maten och den allra trevligaste personalen, i konkurrens med alla andra super najsa lankeser.

En rolig grej är att den nya realitysåpan "Klassresan" ska spelas in här i slutet av Januari!

Måste vara det fräckaste badrummet nånsin med Indiska Oceanen utanför det öppna panorama fönstret.

Galle

Näst sista etappen bar till Galle på sydkusten. Äntligen havet som vi nu längtat efter. NU är vi på mer turistisk mark, här finns mycket mer hotell och man är vanare vid turister, exploateringen är i full gång igen. Fina stränder och gamla Galle, en egen stad inom befästningsmurarna, ursprungligen byggt av holländarna, sedan rivet och uppbyggt av portugiserna. Ett myler av små gränder med museer och små butiker och en mur ring runt som man kan flanera på och njuta av utsikten mot det oändliga havet.

Yala National Park

Nästa stopp Yala National Park. Vi checkade in på Hibiscus Gardens, rätt tidigt på em och kunde slap of lite i poolen först. Ytterligare ett riktigt fräscht och lite lustigt ställe. Det byggs och investeras mycket, Hibiscus t ex vara bara ett år gammalt. Man anställer lokal personal som lärs upp men som givetvis är helt ovana vid både yrke och konstiga människor från Europa mm. Resultatet blir att man möts av en nästa överdriven välvilja, alla är oerhört trevliga men samtidigt lite valhänta. Det hela blir lite lustigt men väldigt, väldigt trevligt.

Nästa dag, safari i Yala National Park, består av 5 block varav f n bara 1 är öppet, de ska snart öppna även nr 2. Dom har haft mycket problem med exploatering, tjuvskýtte etc. men har nu stenkoll.

Vi äntrade den sköna jeepen, med osynkad växellåda. Guiden supertrevlig och kunnig samt grym på att hantera växlingar och dubbeltramp. Han hade örnblick, spanade in krokodiler, elefanter, fåglar.. stannade och pekade. Tyvärr inga leoparder idag. Däremot 2 björnar på ett berg långt bort, vilket skapade en febril aktivitet, kappkörning på stigarna för att kunna ta sig runt berget och se mer, det var tydligen oerhört ovanligt, tyvärr utan mer resultat.

Tsunamin drabbade Sri Lanka hårt. Här I Yala dog många människor, bl a en grupp japaner och deras guider på safari, detta minne restes här.

Sen hände något ovanligt, vi tappade helt enkelt framhjulet, det bara slet sig loss från axeln och där stod vi.. Stackars chauffören och vår guide Quintass blev helt skakis och bad oss inte prata med någon om händelsen. Men vi fick lämna jeepen på plats och lifta hem med en annan, här sitter jag tillsammans med chauffören. Synd om honom, han var förtvivlad både för att ha gjort oss besvikna och att det kostar pengar att reparera jeepen. Han fick dock bra med dricks och blev lite gladare i a f.

Te och massage

I bergen kring Nuwara Eliya ligger de stora teodlingarna. Enorma odlingar som klättrar kring sluttningarna. Ibland passerar man en tefabrik. På kolonialtiden fram till 1948 var det stora plantager, engelska ägare. I samband med en jordreform fick man endast äga en liten area, de gamla ägarna tvingades då sälja sina marker för 1 rupie per hectar. Sedermera slogs dessa ihop igen i större kollektiv och drivs numer av corporations.
Det finns klara och tydliga skillander i samhället. Tamilerna är uppenbarligen fortsatt förtryckta och utnyttjade även om livet för ala har blivit bättre efter kriget tog slut i maj 2009. På teplantagerna t ex är det små tamilska kvinnor som plockar te och har uselt betalt, de ska plocka 20 kg per dag vilket blir en hel del volym, efter varje pass vägs deras skörd in.

Nästa stopp en kur för hela kroppen, helkroppsmassage med "hubble" oils (fattade inte först, det var herbal oils..), herbal sauna och ångbad. Skönt.. men mycket ojande om oljiga stora hår efter behandlingen.

Nuwara Eliya

Från Kandy fortsatt resa genom begen, upp till över 2000 m (högsta höjd på sri lanka är 2.124). Bedövande vackra vyer. Efter ett stopp för te och masage fram til Nuwara Eliya, en stad uppe i bergen.

Som vanligt ett långt letande efter vårt boende, små vägar där man knappt kommer fram och plötsligt ett jättefint "Craig Banks Bungalow", återigen ett gammalt bygge som byggdes av engelsmän och som sedermera gjorts om till hotell. Vi var faktiskt de första skandinaverna någonsin som bodde där.